Lysande LiSA i Gällivare.

Lärande i samverkan – LiSA – är ett ESF-projekt initierat av Expandum, näringslivsbolaget i Gällivare, för att främja ett hållbart arbetsliv. ”Målet är att skapa en lärande och hälsofrämjande miljö på arbetsplatser med kompetenshöjande utbildningar för alla yrkesgrupper inklusive de med ett ledaransvar. Projektet LiSA är ett samarbete mellan näringslivet och kommunen.” Detta står att läsa på Expandums hemsida.

Själv hade jag förmånen att förra veckan leda ett Inspirationsseminarium inom projektet med rubriken ”Demografins konsekvenser – hinder och möjligheter.” 

Deltagarna kom från såväl näringsliv som från kommunen och hade företrädes ledarsansvar.  Några av rubrikerna under inspirationsseminariet var;

Ø  Demografins utmaning – Arbeta till 75 - utopi eller verklighet?

Ø  Generationsväxling - hinder och möjligheter i företag och offentlig sektor.

Ø  Åldersmedvetet ledarskap – i ett nötskal.

o   Så ökas produktivitet – utan att slita ut medarbetaren.

o   Förändringsprocessens framgångsfaktorer

o   Sambandet mellan kronologisk ålder, ledarskap och arbetsförmåga.

§  Fakta och myter

§  Kompetensutveckling som motor.

Deltagarnas förväntningar på rubrikerna var olika – precis som det brukar vara.  Kompetensområdet är vidsträckt och komplicerat.

Stickprovskoll gav vid hand, när seminariet summerades, att deltagares hjärnor har fått många nya tankar, aha-upplevelser, eller att det skrotats några gamla sanningar . Detta brukar vara ett tecken på att kreativitet och förändringsprocesser har startat - vilket gjorde mig nöjd. 

Mina egna förväntningar på en intensiv och engagerad diskussion och dialog under dagen kom inte heller på skam. När väl hindrens skuggor hade skingrats blev samtalet både lösningsinriktat och framåtblickande. Min dolda förväntning var uppfylld – ett embryo fanns till nyttosamverkan mellan lokala arbetsgivare – med ett samhälles kompetensförsörjning i fokus.

Rätt rattat är LiSA-projektet i Gällivare en helt perfekt bas att utgå ifrån.

Barbro S

Nyttoperspektiv som framgångsfaktor

Ord som ”åldersdiskriminering” och ”ålderism” syns och hörs alltmer i den allmänna debatten. Till och med har jag stött på ordet ”generationsrasism”( Vad gör man inte för att hänga på 50+tåget?). 

Orden skickar budskapet att arbetsgivare, som inte explicit sjunger 50+gruppens lov åldersdiskriminerar. Dessutom tar man till uttrycken som tillhygge i syfte att övertyga nuvarande, tidigare och presumtiva arbetsgivare om äldre personers fördelar som arbetskraft. Ingen framgångsfaktor – enligt min tioåriga erfarenhet inom området - 

om målet är att få fler äldre att vara välkomna på arbetsmarknaden.

När det gäller diskriminering finns det en ny lag som reglerar detta i Sverige sedan 2010. Lagen omfattar sju diskrimineringsgrunder. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck(ny grund), etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder(ny grund).

Ålder som diskrimineringsgrund har det svagaste lagliga skyddet för individen och gäller såväl yngre som äldre. Skoglund & Skoglund har skrivit ledarskapsboken ”Diskrimineringslagen. Vad varje chef måste veta” Komlitt 2010. I den boken ger vi kunskap om lagens sju olika grunder, jämför med arbetsmiljölagen och praktiska tips – utan paragrafer.

Till sist; arbetsgivare och chefer är pragmatiska. Det man har nytta av det använder man – oavsett försök att klistra på diskriminerings- eller rasismettiketter.

Barbro

Minerad mark.

Att kunna arbeta till 75 års ålder i framtiden var det budskap som Fredrik Reinfeldt levererade i början av veckan och reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Marken är minerad och spannet på kommentarerna är allt från ”omöjligt” till ”nödvändigt”. 

Själva har vi i vårt företag, som har jobbat med frågan om demografins konsekvenser och dess utmaningar i dryga 10 år, väntat på när och vem från det högsta politiska etablissemanget som skulle lyfta frågan om att fler arbetade timmar är nödvändiga för att skatteunderlaget ska klara av att bära vårt välfärdssystem i framtiden.

Frågans dignitet blev tydlig när budbäraren var statsministern.  Å andra sidan kommer den minnesgoda ihåg att även Göran Person, på sin tid som statsminister, under en resa till Kina eller Australien uttalade att svenskarna inte kommer att bli så glada när konsekvenserna av det då beslutade nya pensionssystemet skulle bli tydliga. Av veckans reaktioner blev han väl besannad! 

Verklighetens krassa demografiska sanning är alltså att färre arbetande människor ska försörja allt fler som inte arbetar – om inget görs förstås.  Detta är ingen nyhet utan har påpekats av demografer, statistiker och långtidsutredare de senaste 10-12 åren mer eller mindre frekvent. Det stora tabberaset kommer dock om ca 10-20 år då dagens många 40-talister passerar 80 –strecket och får ett större behov av välfärdstjänsterna. Detta som en kombination av en ökad livslängd och en bättre hälsa. Statsministern ”spanade” faktiskt på att vi kommer bli många fler som lever till 100-årsdagen.

Hela kunskapsområdet är synnerligen komplext. Glädjande nog ser jag dock ett embryo till att börja föra de så väsentliga resonemangen om betydelsen av innehållet i arbetslivet där sambandet mellan ledarskap, arbetsförmåga och kronologisk ålder kryddat med individuell kompetensutveckling är viktiga framgångsfaktorer.

Målbilden är att skapa ett bra arbetsliv ur ett individperspektiv- oavsett kronologisk ålder - som präglas av en tidigare ingång och en senare utgång.

Skoglund&Skoglund/Barbro 

Seniorliv i världsklass...

är rubriken på en mässa i Kista i början på februari 2012. Självklart är det Europeiska äldreåret 2012 för aktivt åldrande som lockar och pockar på att uppmärksammas.

Ett mycket ambitiös mässprogram presenteras med olika teman på grundbegreppet spaning som till exempel teknik, bygg, framtid, arkitekt, polis, efter professionen, kvalitet och för livet. Varje område har en eller flera föreläsare – ess inom äldrefrågor presenteras de som. Dessa ska bidra med sina förhoppningsvis kloka förslag och synpunkter på hur ett liv i världsklass ska och kan gestalta sig för den blivande eller redan därvarande senioren.

Det jag saknar är en spaning på hur arbetslivet ska utformas för att locka tillräckligt många seniorer som vill och kan fortsätta att förvärvsarbeta. Den kunskapen finns både forskningsmässigt och praktiskt.

Det spelar nämligen inte så stor roll hur mycket man som senior vill och kan arbeta om det inte finns chefer och ledare som har kunskap och ser den praktiska nyttan av att behålla eller rekrytera den erfarna arbetskraften.

Skoglund&Skoglund/ Barbro

Åldersmedvetet ledarskap - vad är det??

Välkommen till bloggen Åldersmedvetet ledarskap. Här reflekteras och kommenteras kring de nu så aktuella området att förlänga arbetslivet och att generationsväxla med allt vad som där tillhör.

Ett kunskapsområde vårt företag, Age Management i Sverige AB, har sysslat med sedan december 2000. Vi trodde i vår enfald att alla arbetsgivare mer eller mindre skulle se det vi hade upptäckt – den demografiska utmaningen som medför att allt färre måste försörja allt flera och att lösning borde vara ett längre arbetsliv. Det vill säga tidigare in på arbetsmarknaden och senare ut – för de som vill, kan och behövdes! Men ack så fel vi hade då. Och ack så minerad marken var och är. Nu ser vi dock ett välkommet, nyvaknande intresse i frågan.

Åldersmedvetet ledarskap – vad är då det?

För drygt 11 år sedan, närmare bestämt den 8 december i nådens år 2000 träffade vi – min kollega Caj Skoglund och jag Barbro Skoglund, gemensamma ägare sedan några år av ett konsultbolag - en professor på det finska arbetslivsinstitutet i Helsingfors. Juhani Ilmarinen heter han.

Caj hade någon tid innan hört honom berätta om institutets intressanta forskning gällande sambandet mellan arbetsförmåga, kronologisk ålder och ledarskap. Age management hade det finska forskarteamet kallat kunskapsområdet när det beskrevs på engelska.

Fascinerade studerade vi allt vi kunde hitta om ämnet innan mötet. Vårt intresse tilltog när vi båda upptäckte att den forskningsbaserade kunskapen hade varit mycket väsentlig att behärska på den tiden vi var chefer – unga sådana - och skulle genomföra stora – eller för den delen små - förändringsprocesser. För att inte tala om att kunna föra innehållsrika utvecklingssamtal med de många äldre medarbetarna vi hade. Trösten låg då i att vi inte längre var chefer när forskningens resultat publicerades.

Nåväl, vårt möte med professorn blev synnerligen fruktbart och positivt. Vi blev bekräftade att kunskapsmassan var korrekt uppfattad och blev som praktiker inviterade och ”adopterade” i den internationella forskarfamilj som sysslar med arbetsförmågeforskning. I det sammanhanget har vi haft förmånen att under årens lopp föreläsa på vetenskapliga symposier och konferenser om vårt sätt att omvandla teoretisk forskningskunskap till praktiskt ledarskapskompetens.

Vårt företag bytte namn och heter sedan den tiden Age Management i Sverige AB-AMSAB®.

De närmaste åren läste vi alltså in allt forskningsbaserat material som gick att komma över när det gällde kunskap om arbetsförmåga – svensk och internationell - och gör fortfarande. Vidare selekterade vi vad som var lämpligt att använda praktiskt av chefer. Forskningsresultat är ofta intressanta i sitt slag men lämpar sig inte alltid att användas i den praktiska verkligheten.

Vi funderade också en hel del för att hitta ett bra uttryck på svenska för det engelska Age Management. Det fanns inget lämpligt ord eller uttryck att tillgå tyckte vi så sagt och gjort; någon gång under 2002- 2003 tillverkade vi själva uttrycket ÅLDERSMEDVETET LEDARSKAP. Det blev en bra beskrivning på vad det egentligen handlade om. Nämligen sambandet mellan kronologisk ålder, arbetsförmåga och ledarskap.

Ett Åldersmedvetet ledarskap innehåller evidensbaserad kunskap som hjälper chefer och ledare att bli skickligare på att arbetsleda sina medarbetare – oavsett kronologisk ålder!

Sedan dess har vi använt uttrycket och kan till vår glädje och stolthet se hur det sprider sig i Sverige och även i Finland.

Nu skriver vi januari 2012 och är otaliga föredrag, rapporter, ledarskaputbildningar, och tre ledarskapsböcker i ämnet senare…

Bästa hälsningar Barbro, AgeManager®