Kompetensutvecklingskompetenta medarbetare högvilt!

Personlighet klår kompetenser bland kommunikatörer läser jag i tidningen Resumé den 26 mars 2014.

Det är företaget Hyper Island som har frågat 500 företag i hela världen om de kommande rekryteringarna. Undersökningen ”Tomorrow´s most wanted” visar att det är personlighet inte kompetens som kommer att avgöra vem som får de mest eftertraktade jobben. Dessutom påpekas att det är branschens största utmaning att faktiskt hitta rätt och utveckla rätt personer. Vd:n för Hyper Island säger att de ser en sådan tydlig trend hos såväl företag som rekryterar som hos de studenter som får jobben.

De formella kompetenserna som man har när man börjar jobbet blir ändå fort inaktuella tycker arbetsgivarna – därför letar man efter nya medarbetare som går att utveckla. Det viktigaste för blivande kommunikatören är att ha personliga egenskaper som att vara Driven, Kreativ och Öppensinnad. Den mest efterfrågade kompetensen är att kunna Problemlösning.

Intressant att här lyfter kommunikationsbranschen fram personliga rekryteringsegenskaper som väl stämmer överens med de önskemål och förväntningar som även små och medelstora företag i andra branscher framhåller som viktiga när de söker blivande medarbetare. 

Just ordet Driven är ett personligt drag som ofta förekommer som väsentlig. Att dessutom kunna lösa de problem som uppstår inom respektive branschområde är lika viktigt!

Förmodligen är alltså behovet av ovanstående personliga egenskaper och kompetenser som rekryteringsbefrämjande väl så viktigt att förmedla inom såväl gymnasieskola som inom utbildningar efter gymnasiet.

Behovet av att morgondagens medarbetare också är ”Kompetensutvecklingskompetenta” och Drivna är bara förnamnet. Någonting att bita i för rektorer och lärare inom alla utbildningsstadier.

Hälsar

Barbro Skoglund

Debatt och dialog i pensionsåldersfrågan

”Arbeta längre för samhällsekonomins skull” är rubriken på ett nyhetsinlägg från Svenskt Näringsliv den 27 mars 2014.

Här framhålls att organisationen gärna deltar i den politiska dialogen om den framtida pensionsåldern som Pensionsgruppen (allianspartierna och socialdemokraterna) har bjudit in till. I ingressen får läsaren veta att nyckelorden för Svensk Näringsliv när det gäller pensionsålder är flexibilitet och öppenhet för lokala lösningar.

Man konstaterar vidare att ålder är bara en siffra och att det viktiga är vad folk kan och vill, inte hur gamla eller unga de är. Samtidigt visar en opinionsundersökning bland 1000 svenskar att 7 av 10 tror att flexibilitet är bra för samhällsekonomin men även för den egna pensionsåldern.

Vidare beskrivs det som kan kallas för ”fönstret”. Nämligen arbetsgivarens rätt att avsluta en medarbetares anställning vid 67 års ålder – utan saklig grund. Om däremot anställningen fortsätter efter 67 år är det de normala LAS-reglerna som gäller. Svenskt Näringsliv menar att den regeln gör att arbetsgivare avslutar en medarbetares anställning för ”säkerhets skull”, samt påpekar att detta fenomen inte är en rimlig tingens ordning.

Alltnog ska det bli synnerligen intressant vad som kommer ut av denna dialog som Pensionsgruppen ska föra med arbetsmarknadens parter.

Flexibilitet och lokala lösningar – det låter som klassiska nyckelord från en lönerörelse. Vilket man kanske också kan se den kommande processen om pensionsåldern som!

Hälsar Barbro Skoglund

Äldre jobbar allt mer noterade TT förra veckan.

När man läser vidare visar det sig att var fjärde man jobbar efter 65. Det är dock kvinnorna som ökar sitt förlängda arbetslivsdeltagande mest.  

Anledningen till detta, enligt Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson, är inte enbart moderna reformer som pensionsreformer, lägre skatt på arbetsinkomster samt förändrade regler i sjukförsäkringen.

Han lyfter även fram äldre reformer som till exempel utbyggd förskola vilket medförde att fler kvinnor blev aktiva på arbetsmarknaden.

Att det är fler som jobbar före 65 (Sverige har det näst största arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 55-64 i Europa efter Island) medför självklart också att det är fler som jobbar efter 65. Detta påverkar såväl den egna ekonomin som statsfinansernas.

Eftersom Sverige har ett stort antal kvinnor som deltar i arbetskraften och som tillhör 40- och 50-talisterna är det kanske inte så konstigt att det är kvinnorna som ökar sitt arbetslivsdeltagande mest efter 65 års ålder – och att det förmodligen kommer att fortsätta.

Åldersmedvetet ledarskap apostroferas i Pensionsåldersutredningen

Till min stora glädje används vårt svenska uttryck åldersmedvetet ledarskap, vilket är vår  översättning av age management,  på flera ställen i Pensionsåldersutredningens slutbetänkande, som den 9 april 2013 överlämnades till regeringen.  Du hittar den här. Se exempelvis sid. 213-214 där man skriver  ”Forskare och experter som utredningen varit i kontakt med menar att ett åldersmedvetet ledarskap genom hela arbetslivet är en nödvändighet för att åstadkomma ett längre arbetsliv.” Alltså; att vara en åldersmedveten chef göra att  Du med framgång kan leda såväl yngre som äldre  - oavsett vilken kronologisk ålder Dina medarbetare har!! Välkommen till oss!  Bästa hälsningar från Barbro Skoglund

 

Tack Framtidskommissionen!

Våra två första ledarskapsböcker om Åldersmedvetet ledarskap som min kollega Caj Skoglund och jag har skrivit, anges som källor i Framtidskommissionens fjärde och sista delrapport.

Citat ur böckerna återfinns på två ställen. Rapporten presenterades förra veckan av sin författare Mårten Blix och heter ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen”.

Inte illa av två ärrade rådgivare och författare från Luleå skärgård.

Noteras med stor ödmjukhet men också stolthet!

Barbro Skoglund

Som sagt - inte ett dugg förvånande!

Allt fler medier uppmärksammar nu att fristående skolor lägger ner sin verksamhet eftersom elevunderlaget minskar. 

Detta är som sagt egentligen ingen nyhet. Elevunderlaget minskar därför att antalet presumtiva elever inom årskullarna som ska söka till gymnasiet de kommande åren blir färre och färre. Demografiska väl kända fakta!

Märklig brist på marknadsundersökningar och framförhållning inom friskolekoncerner och friskoleföretag kan tyckas.

Att inte ta hänsyn till det synnerligen minskade ”kundunderlaget” i form av den demografiska verklighetens konsekvenser - innan man startar sin friskola – verkar närmast amatörmässigt.

Om det i stället ett tecken på syniska människor som enbart ute efter det snabba ekonomiska klippet – är det bara att beklaga att tillstånds- och kvalitetskontrollen inte klarar av att värna ungdomarna från dylika profitörer som kliver av innan uppdraget att slutföra gymnasieutbildningen för de elever man har tagit är fullföljt!

Barbro Skoglund

Den beska sanningen

När demografins konsekvenser tidigare lyfts fram - det vill säga att det blir allt färre antal personer inom de ungdomskullar som ska studera på gymnasieskolan under de närmaste åren – verkar inte det ha bekymrat varken kommunala tjänstemän, kommunala politiker eller företrädare för fristående skolor.

Svaret har ofta mynnat ut i att ”det kommer inte att drabba oss för vi ska marknadsföra oss och bli mest attraktiva”. Oavsett vem som har uttalat sig. Fascinerande!

Men nu är vi där! Till exempel läser jag att i en liten kommun är årets kull av 9:or nere på 22 st. I dagsläget är det dessutom enbart 7 st som är behöriga att söka till gymnasiet.

Vidare skriver också Lärarnas Nyheter att friskolekoncernen JB Education lägger ner eller överlåter sju av sina 30 gymnasieskolor och en grundskola till hösten. Omkring 180 anställda berörs.

Demografins blöta konsekvensfilt lägger sig allt tätare på beslutfattarnas axlar i kommunerna.

Marknadsföringskonceptet som framgångsfaktor behöver omprövas!

Barbro Skoglund