Tänk att man fortfarande i nåden år 2015 envisas med att
hela tiden fokusera på de påstådda skillnaderna mellan generationerna när
arbetsgivare ska lära sig hur man ska rekrytera nya unga medarbetare.
Ja, jag skriver påstådda!!
Fascinerad läser jag nu ännu en gång om en så kallad "framtidsforskare" som uttalar sig tvärsäkert, med breda penseldrag och dessutom lite lätt hånfullt
om dessa bakåtsträvare till arbetsgivare som inte begriper hur den unga generationens
uttalade behov kommer att förändra arbetsmarknaden.
Det är samma visa som vi har hört de senaste 20 åren. Chefer
måste förändra sig för annars kommer inte de unga att vilja jobba. Gärna viftar
man också med hotbildsflaggan att om inte arbetsgivare utnyttjar de sociala
medierna och förstår hur unga tänker så kommer ingen att vilja jobba på just
den arbetsplatsen. Det gamla sättet att arbeta är helt passé!
Intressanta råd till arbetsgivare när vi samtidigt läser att
bland annat unga i USA lämna Facebook för att deras ”mormrar” och ”farfrar” är
där. Inga träd brukar ju växa till himlen!
Mer alarmerande att förhålla sig till är det Olle Westberg
och Jesper Strömbäck skriver på DN-debatt härförleden. De varnar för att
trenden att allt fler tillhör gruppen ”nyhetsundvikare” och det kan medföra ett
klassamhälle där de samhällsmedborgare som förstår att inte enbart delta i ”likatänkandegruppsammanhang”
kommer att bli den nya makteliten.
Några kommentarer
För det första är en arbetsmarknad stadd i ständig
förändring – det är inget nytt under solen, utan har pågått sedan vi började
med byteshandel en gång i tiden. Och de flesta människor är mycket
förändringsbenägna! Oavsett i vilken ålder de befinner sig!
För det andra var det inga framtidsforskare som när de
studerade den unga 68-generationen för 45 -50 år sedan som spådde att den
skulle se ut som den gör idag där de flesta har villa, Volvo och hund eller
njuter sina dagar i Spanien. Nej, det 68-torna skulle göra var totalrevolution
och ge världen evig kärlek och fred! ”Peace and love” var mantrat då! Inte så
enkelt att spå i framtiden alltså.
För det tredje vill alla medarbetare på en arbetsplats bli
sedda och behövda samt också vara delaktig och ha inflytande för att känna sig
tillfredställd på sitt arbete. Detta gäller oavsett var du befinner dig på
åldersspannet – däremot är det skillnad på HUR du vill bli sedd och behövd. Och
det är kopplat bland annat till din personlighet och hur du arbetar – alltså
verkligen inte till din kronologiska ålder.
Slutligen
- o Detta ställer krav på ett ledarskap som kan leda medarbetare i ett ständigt förändringsarbete – oavsett deras kronologiska ålder.
- o Ett ledarskap som är medvetet om hur den kronologiska åldern påverkar, respektive inte påverkar, en persons arbetsförmåga.
- o Det evidensbaserade ledarskapet, som också är åldersmedvetet – inte ett ledarskap som är baserat på spådomar som befäster myter och attityder att det är så stora skillnader mellan generationernas behov för att trivas på ett jobb.
Åldermedvetna hälsningar
Barbro Skoglund
